Tecken på ett systematiskt misslyckande

I söndags var det svensk premiärvisningen av The Culture High, en dokumentär om det det fallerade ”kriget mot droger”, gjord av samma gäng som även gjorde dokumentären The Union. Det var en väldigt trevlig tillställning, där även t.ex. Fria Fröet var där och lyfte stämningen. Ni kan läsa mer om tillställningen här.

Innan visningen så var det en paneldiskussion där arrangörerna bjöd in flertalet motståndare till en uppluckring av våra restriktiva narkotikalagar, men samtliga tackade nej. Detta är symptomatiskt för en kultur där de inte känner att dom ska behöva förklara sig. Dom är mot droger, droger ska vara förbjudet, inget kan övertala dom, så varför lyssna på någon annan än dom själva och de likasinnade?

Detta beteende blir ännu tydligare när Kristianstad kommun går ut med ett pressmeddelande om en ”konferens om cannabis och Spice”:

Personal inom vården, skolan, socialtjänsten och polisen upplever att man har för dålig kunskap om de medicinska och psykosociala effekterna av cannabis och andra syntetiska cannabinoider, som Spice. Därför arrangerar Brotts och drogförebyggande rådet, Brå, i Kristianstad en konferens med två av landets ledande experter på området.

Det finns en del här att säga, men först undrar jag om det är vanligt att utannonsera sådana konferenser endast två dagar innan? Man skulle kunna tro att dom inte vill ha dit folk dom inte har pratat med innan. Det kan å andra sidan vara helt normalt också, så jag lämnar det där.

Men däremot så har staten haft monopol på droginformation i decennier, och inte låtit någon som skulle ha en annan åsikt komma till tals… och nu så säger folk att dom inte vet något om det? Är inte det ett misslyckande av enorma proportioner? Tänk om Trafikverket gick ut och sa att dom inte vet hur växlar fungerar, och måste gå på en utbildning om det.

Och än en gång så lyckas dom blanda ihop varumärket Spice med varugruppen spice. Och genom att skriva ”cannabis och andra syntetiska cannabinoider” insinuerar man att cannabis är en syntetisk cannabinoid. Och en av experterna man bjudit in anser att marijuana och hasch är olika droger, varav hasch är farligare än kokain.

Sedan ska det även vara en tredagarskonferens i Stockholm tillsammans med WHO, och i en artikel om det kan man läsa följande:

Är det bara skadliga hälsoeffekter som tas upp på konferensen, inte exempelvis möjlig positiv användning av ”medical marijuana”?
– Nej, inte vid detta expertmöte, men det kommer även hållas sådana senare. Det gäller nu att få fram bästa möjliga kunskap för att regeringar ska kunna fatta bra beslut vid FN-mötet, svarar Renström.

Alltså, för att kunna fatta bra beslut, så ska man ta fram bästa möjliga kunskap, vilket betyder att endast titta på de negativa effekterna. Som att sätta regleringar runt bilar genom att endast titta på hur många som dör i trafiken och hur mycket dom släpper ut. 300 döda och 300 skadade, samt 10 miljoner ton CO² om året? Vad sjutton tillåter vi bilar för?

Kan agendan vara tydligare?

Annonser

Samarbete – you keep using that word

Lördag 23 augusti:

Stefan Löfven vill helst hoppa över frågan om regeringsbildandet och sträcker ut handen mot C och FP. Hittills har han inte lyckats.
– När jag blev partiledare skrev jag till Alliansen om vi kunde träffas och ha ett samtal utan några som helst förpliktelser. Jag fick inte ens ett svar.

Löfven sträcker ut handen över blockgränsen

Måndag 15 september:

Stefan Löfven öppnade för samarbete med både Centerpartiet och Folkpartiet på måndagens presskonferens i Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen i Stockholm.

Stefan Löfven sträcker ut handen över blockgränsen

Tisdag 16 september:

[Jan Björklund] vägrar samarbeta med Socialdemokraterna om regeringsfrågor.
– Sverige kommer behöva en mycket stark borgerlig opposition och jag är beredd att ta ansvar för att leda Folkpartiet i fortsättningen och jag har precis fått ett enhälligt beslut från partistyrelsen.

Jan Björklund vägrar samarbeta med S

Lördag 22 november:

Inför ett hotande budgetnederlag sträcker statsminister Stefan Löfven än en gång ut handen till C och FP. ”Jag är beredd att göra det”, säger han om samarbete över blockgränsen. Men Jan Björklund och Annie Lööf ställer sig återigen kallsinniga.

Löfven får nobben igen

Torsdag 27 november:

Alliansen vägrar samarbeta med regeringen om pensioner så länge Miljöpartiet insisterar med att komma på pensionsgruppens möten.

Romson: ”Tragiskt och barnsligt”

Tisdag 2 december:

På en pressträff på tisdagskvällen sade Stefan Löfven (S) att han vill ha besked av de borgerliga partierna. Alternativen är enligt Löfven att samarbeta och utarbeta en budget som kan gå igenom i riksdagen eller att de borgerliga partierna är beredda att regera med Sverigedemokraterna.

Löfven vill samarbeta med Alliansen

Tisdag 2 december:

Alliansens kommer rösta på sin egen budget och inte att förhandla med Socialdemokraterna.

Alliansen ger Löfven nobben

Efter att dom har fällt budgeten:

Torsdag 4 december:

– Den analys man kan göra av Stefan Löfven är att han sätter makten framför allt. Om han är en samarbetsman borde ett av förslagen kunna ha varit att låta alliansen, som fått igenom sin budget, bilda regering med Socialdemokraterna som stödparti.

Alliansen krävde ursäkt av Löfven

Torsdag 4 december:

Om statsministern hade lämnat in sin avskedsansökan till talmannen i stället för att utlysa extra val hade frågan om att bilda regering ställts till moderatledaren Anna Kinberg Batra. Och i det läget hade hon svarat ja.
– Planen var ett snabbt och smidigt regeringsskifte, säger en uppgiftslämnare i alliansen.

Så lurade Stefan Löfven alliansen

56825787

Sparkande och skrikande in i framtiden

Känner ni till mötet i USA där Lincoln förklarade för sydstaterna varför det är moraliskt förkastligt att äga slavar, och hela slavhandelsssytemet föll samman?

Eller när kvinnor ansåg sig också ha rätt till att rösta på vem som styrde landet där dom var hälften av invånarna, och regeringar tog sitt förnuft till fånga och kvickt ändrade i sina lagar?

Sedan den gången då homosexuella visade att det är förtryck att två personer av olika kön får gifta sig men inte två vuxna av samma kön, och folk såg det strukturella förtrycket och kyrkorna slog upp sina dörrar och välkomnade LGBTQ-folket in?

Inte det? Det beror på att förändring aldrig sker snabbt, enkelt och lätt. Amerikanarna fick utkämpa ett krig bara för att dom inte skulle sälja och köpa sina medmänniskor som potatissäckar. Kvinnor blev förlöjligade och kastade i fängelse. Homosexualitet liknades vid bestialitet och pedofili. Och många av dessa beteenden fortsätter än idag.

Vi är mitt uppe i ännu en fundamental förändring av samhället. Det är dags att lägga idén om den homogena kärnfamiljen som samhällets grundpelare på högen av beprövade men otillräckliga koncept. Det är dags att inse att ja, vilka ord vi använder spelar roll, och ja, vad samhället godkänner eller inte påverkar oss. Vi vill tro att vi är autonoma enheter utan fördomar, som tar beslut endast från väl uttänkta grunder. Men hur kommer det sig då att så många ansåg att slaveri var försvarbart, till den grad att vissa gav sina liv för det? Var den generationen inte homo sapiens, utan en helt annan ras som fortfarande hade tyckt slaveri var OK om dom hade växt upp idag?

Och denna förändring kommer skapa ilska, som alla tidigare förändringar har gjort. Och förändring behövs: hur många rasifierade statsministrar har vi haft? Hur många transpersoner är idag ledare för företag? Hur många filmer har homosexuella i huvudrollen? Hur många kvinnliga partiledare har vi haft? Jämför dom svaren med frågan ställd med ”vit heterosexuell cisman”, och om du inte ser något mönster, vad mer kan man göra?

Och då talar vi inte ens om dom personerna som ser det, och godkänner det. Som tycker att kvinnans plats är i hemmet, som tycker att homosexuella ska förhindras att besöka sin partner på sjukhuset eller adoptera barn. Det är åsikter som inte kan bevisas fel med fakta, då dom är värderingar och inte slutsatser.

Samtidigt klagas det på antirasister, dom som klagar på serietidningar, på slavbarn på gardiner, de som förhindrar människor från att kalla bakverk vad det alltid hetat. Men vi vet att samhällets syn på världen påverkar vår egen syn på världen, att skämten vi drar och hör påverkar oss. Det har gjorts vetenskapliga undersökningar som visar att uppskattning av sexistiska skämt eller att ens bara bli visade sådana gör att man är mer benägen att beskylla våldtäktsoffer, och mindre benägen att se våldtäkt som ett allvarligt problem. Och att skämt på homosexuellas bekostnad gjorde att anti-homosexuella åsikter förvärrades.

Och som Bilan Osman säger, vad skulle alternativet vara? Tror vi verkligen att tyst acceptans av rasism leder till en minskning av det?

Så varför kämpar vissa med näbbar och klor deras rätt till nedvärderande skämt (fastän ingen har förbjudit dom, endast kritiserat dom)? Varför accepterar vi förklaringen att folk ”missnöjesröstar” på ett rasistiskt parti, när dom lika väl hade kunnat missnöjesrösta på en parti som står för allas jämställdhet, eller ett parti som kämpar för vår rätt till att ha ett privatliv, eller en mängd andra partier? Sverigedemokraternas politik är inte ny och omvälvande, det är samma gamla smörja som vi har hört sedan 30-talets Tyskland och bortom: fosterlandet, kärnfamiljen, socialkonservatism, ”de andras” fel, tiggarnas fel, och SD röstade i 9 av 10 fall med Alliansen. Så hur kan man tro att en röst på SD är en röst på förändring?

Som lastbilschauffören Björn, som röstat på M i de två senaste valen (och därmed röstat för utförsäljningen av välfärden) men vände sig mot dom när dom ville tillåta utländska företag att köra inhemska transporter i Sverige. Han funderade på att rösta på S, men eftersom de står bakom en kilometerskatt så missnöjesröstade han på SD.

Han ignorerar alltså alla varningsalarm om global uppvärmning, att lastbilar tär på infrastrukturen mer än personbilar, den ökande rasismen i Sverige, och baserar sin röst på två frågor som endast berör den egna yrkesgruppen för att behålla dess status quo. Och vi ska ha förståelse för hans val?

Nej, dom röstade precis på vad dom ville rösta. Vi har problem med rasism i Sverige, både aktiv (röstar SD för att dom är rasister) och passiv (röstar på SD trots att dom är rasister), tillsammans med resten av världen. Vårt land är inte speciellt, inte immunt.

Vi ska inte tycka synd om dom. Vi ska istället tänka på hur rasifierande och LGBTQ-svenskar känner sig av att ett parti som tycker dom är icke-människor är det tredje största i Sverige. Vi bör helt enkelt erkänna att det finns gott om rasister i Sverige, och att dom inte bara finns i SD. Vi måste bygga upp tryggheten, för rädsla är grogrund för rasism. Vi bör fortsätta utbilda och ifrågasätta normer, och koppla bort en människas värde från hens jobb. Vi måste bekämpa rasism och utanförskap på alla nivåer, från skämt på fester till rasister i riksdagen. Och i takt med att vi förändrar samhället så kommer dom som vill stanna kvar på 1900-talet bli mer och mer högljudda. Men vi som vill leva på 2000-talet kommer å andra sidan bara bli fler och fler.

Yttrandefrihet: Inte en carte blanche för vilken skit som helst

Det har redan diskuterats mycket om hur yttrandefriheten inte handlar om att stå oemotsagd, så jag lämnar det ämnet med en relevant xkcd.

Men för att gå rakt på pudelns kärna så citerar jag här första stycket i den svenska yttrandefrihetsgrundlagen:

Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Lagen innefattar alltså inte demonstrationer, torgtal, föreningar eller organisationer. Att förhindra nazister från att hålla offentliga tal har alltså inget med yttrandefriheten att göra. Och inte nog med att det inte är emot grundlagen att förbjuda nazistmöten, det är lag på att vi ska göra det enligt lagen om hets mot folkgrupp:

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Om inte Svenskarnas partis punktprogram ”uttrycker missaktning för […] sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung” så vet jag inte vad:

1, Sverige skall även i framtiden vara svenskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare.

Detta är något Eric Rönnegård, jur. kand och f.d. polisintendent, uttryckte i en debattartikel:

I Sverige är det ett allvarligt brott att sprida uttryck för nazism och nazistisk ideologi. Brottet är hets mot folkgrupp (brottsbalken 16:8). Normalstraffet är fängelse. Grunden för det är att nazismen är en rasideologi, som innebär att vissa raser och andra grupper människor saknar existensberättigande och kan utplånas.

Han pratar även om en FN-konvention som vi vägrar följa:

Sverige anslöt sig 1971 till FN:s rasdiskrimineringskonvention. I konventionens artikel 4b krävs av anslutna stater att de direkt förbjuder organisationer som främjar rasdiskriminering. Det gjorde inte Sverige trots återkommande kritik från den FN-kommitté, som övervakar tillämpningen av konventionen.

Det sa även Peter Nobel, jur dr och f d generalsekreterare i Svenska Röda Korset, något profetiskt förra året:

Enligt dess artikel 4a ska ”konventions­staterna förbjuda organisationer och organiserad och annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i dylika organisationer eller dylik verksamhet som en brottslig handling straffbar enligt lag”.

Det har Sverige till skillnad från de flesta andra EU-stater inte gjort, trots att FN-kommittén mot rasdiskriminering under årtionden i allt skarpare ordalag erinrat om vår folkrättsliga förpliktelse i denna del.

Det är oroande eftersom rasism sprider sig, rasistiskt näthat florerar och det nazistiska partiet Svenskarnas parti enligt Expo stod för mer än 1 000 aktiviteter förra året.

Så för att sammanfatta: nazistiska torgmöten är inte skyddade under yttrandefriheten, och enligt lagen om hets mot folkgrupp så ska vi förbjuda dom, och även enligt en FN-konvention som vi är med i. Så nej, det handlar inte om att skydda demokratin när vi tillåter nazistiska torgmöten, vi går rakt emot vad vår demokrati står för.

Uppdatering 2014-08-29:

Nu har FN gått ut och återigen kritiserat Sverige för att vi tillåter dessa organisationerna:

Sverige lever inte upp till sina åtaganden, konstaterar FN-kommittén som bevakar att staterna följer konventionens bestämmelser.

”Vi noterar med oro att rasistiska och extremistiska organisationer fortsätter att verka”, skriver FN:s kommitté mot rasdiskriminering i sin senaste rapport om Sverige.

Det bespottade folket

Förra året gjorde en teatergrupp en pjäs av Fredrik Reinfeldts bok Det Sovande Folket (ni kan hitta den här, jag rekommenderar verkligen att ni läser den) för att lyfta fram boken i rampljuset. Den har sedan länge slutat att tryckas, och blivit stulen från de flesta bibliotek.

Nu har en teatergrupp som heter Nationalscen gjort ett annat framträdande, nämligen att agera ”Äkta moderater” och delat ut flygblad med citat från boken. Detta gjorde moderaterna så arga att dom polisanmälde gruppen. Allt detta gjorde att jag var tvungen att läsa den själv, och vilken bok det är.

Den är fylld av Ayn Rand-tänk och en rätt otrevlig människosyn, men jag ska ta upp Reinfeldts syn på brukare.

Följande stycke är från den första delen i boken, Sovhjärnorna, där Reinfeldt målar upp en mörk dystopi där folk dör ”välfärdsdöden” för att staten tillhandahåller folket allt dom behöver, vilket gör att dom sitter på soffan till dom dör. Och dom som vågar sig ut är inte helt säkra:

Värre var det med risken att stöta på en drogstimulerad psykohuligan. De drog fram i de bitvis ödsliga städerna påverkade av diverse stimulerande narkotiska preparat. De hade en tendens att bli våldsamma. Det myckna drogmissbruket gjorde att många inte styrde sitt eget beteende.

Wow. Men det blir bättre, för i tredje boken, Dagbok i en vaken människas liv, så får vi se hur en ordentlig människa beter sig:

Jag blev riktigt förbannad på Håkan som efter att ha fått några glas i sig skulle in till stan och fixa röka. Jag har sagt åt honom att jag inte vill se honom igenom om han inte slutar med alla former av narkotika. Han blir sur på mig när jag säger det. Flera gånger har dock kommit till mig efteråt, då han varit nykter, och tackat mig för att jag reagerat. Det är viktigt att inte acceptera att någon börjar snacka om att det är acceptabelt med droger.

Ordentliga moderater avstår från droger, och övertalar människor omkring sig att göra detsamma, och blir tackade för att dom stod upp mot psykohuliganerna.

Såvida inte drogen du gillar är alkohol och du inte dricker dig medvetslös, då är det lugnt:

Jag var väl inte helt nykter själv, men inte så full att jag inte visste vad jag gjorde.

Med denna vridna synen på droger så är jag inte längre förvånad över Reinfeldts minst sagt underliga uttalanden som partiledare.

Förbudsmentalitetens skrämseltaktiker

I en artikel på Dagens Nyheters hemsida så skrivs det om drogen MDPV. Den benämns som en ”nätdrog”, en luddig term som inte har en exakt definition. Är det droger som man kan köpa den över nätet? Men alla droger kan köpas på nätet, så alla droger är nätdroger (inklusive alkohol). Är det droger som man kan köpa lagligt via nätet, för dom inte har narkotikaklassificerats än? Men MDPV blev narkotikaklassad 2010, så då är det ingen nätdrog längre. Men det är en ny spännande term, och används för att skrämma upp folk. Det är inte vilken drog som helst, det är en nätdrog!

Den sägs även vara ”mycket kraftfull”. Men vad betyder det? Är dess effekter generellt kraftigare än andra drogers, eller är det en extra potent drog (d.v.s. att man behöver ta mindre för att få samma effekt jämfört med andra droger)? Men storleken på doser är runt några milligram, jämfört med LSDs doser runt ett tiotal mikrogram. Vi får inget veta, inget förklarat.

Sedan avslutar man artikeln med att säga att den som tar MDPV blir ”ofta aggressiva och paranoida”. Men vad folk inte verkar förstå, är att folk tar inte droger för att bli aggressiva eller paranoida. Man tar en drog för att man tycker att effekterna är önskvärda (förutom om man är missbrukare, men jag tänker inte kalla alla som dricker alkohol för alkoholister). Några av de effekterna som folk som tar MDPV är ute efter är eufori och en känsla av välmående. Däremot om man överdoserar så är det troligt att man kan bli deprimerad och paranoid. Om den troligaste effekten av en drog är negativa så blir folk inte så sugna på att ta den.

Med detta vill jag inte säga att MDPV är något som jag tycker att folk borde ta. Det finns ett flertal fall med folk som har dött av överdoser (något som hade avhjälpts om det legaliserats, då man hade kunnat veta exakt vad som finns i droger man köper, och hur mycket) och eftersom det är en någorlunda lite studerad drog så är det svårt att veta vad för andra effekter det kan ha. Men att slänga runt med så ospecificerat språk och ge bilden av att drogbrukare vill bli aggressiva hjälper ingen. Kom ihåg Reefer Madness, där man målade marijuanabrukare som våldsamma djur som skrattandes slog ner sina närmsta vänner. Det var lögn då, och det är lögn nu. Låt oss styras av fakta, och inte skrämselpropaganda.