Förbudsivrare slår knut på sig själva

Argumenten från förbudsivrare är inte övertygande de bästa av dagar, men ibland stöter man på idioti av sällan skådat slag. Jag pratar om en artikel i Helsingborgs Dagblad av Mikael Lindberg, Landskronas representant i Europan cities against drugs (ECAD). Det var så mycket smörja att jag kände mig tvungen att göra en play-by-play-analys av den. Vi börjar med första stycket:

Nya och allt mer fantasifulla namn på droger dyker med jämna mellanrum upp på den svenska marknaden.

Det verkar som att Mikael har ett lingvistiskt problem? Vill dom inte bara styra våra tankar (”opinionsbildande arbete”) utan även vårt språk nu?

Lagstiftarna gör sitt för att narkotikaklassa dessa droger, så att tull och polis kan sköta sitt arbete med att minska tillgängligheten.

Jag visste inte att man behövde nya lagar för nya namn på droger? Har vi olika lagar för cannabis, marijuana, hasch, ganja, gräs, och weed?

Den senaste drogen är en tablett med en logga som föreställer Stålmannen. Den finns nu, enligt uppgift, i Skåne.

Nej, tabletten med en Stålmannen-logga (och inte ”en logga som föreställer Stålmannen”. Seriöst, hur skriver han?) innehöll PMMA, och det är ingen ny drog:

PMA and its close relative PMMA are not new drugs; they were made in the 1950s and tested for beneficial mood effects then.

Och den är redan olaglig:

De innehåller stora mängder av den farliga substansen PMMA som är narkotikaklassad och därmed olaglig att inneha, sälja och köpa i Sverige.

Så är det namn eller gamla droger som är problemet som gör att vi måste involvera lagstiftarna? Ska vi förbjuda ord, och göra PMA dubbel-olagligt?

I slutet av förra året kretsade rubrikerna kring det cannabisliknande preparatet Spice.

Här kommer vi till vad jag tror Mikael syftar på från början, men blandar ihop det med all narkotika: de nya kemikalierna med cannabisliknande rus (för dom är inte ”cannabisliknande”) som kallas spice (och även här blandar han ihop namn: Spice med stort s syftar till en originalprodukten, spice med litet s syftar på varugruppen). Men problemet med spice beror till stor del på just cannabisförbudet. Genom nuvarande lagstiftning är de olika spice-preparaten lagliga under en tid, och de går inte att hitta med ett urinprov inriktat mot cannabis. Så för att inte få problem med lagen så söker sig folk till de här farligare preparaten.

Det som också har dykt upp med jämna mellanrum under de senaste 25 åren är den lömska legaliseringsdebatten, främst kopplad till cannabis.

”Den lömska legaliseringsdebatten” X)

I debatten påstås bland annat, med hänvisning till mängden narkotikarelaterade dödsfall, att svensk narkotikapolitik är misslyckad . En restriktiv narkotikapolitik ses, trots goda förebyggande insatser, som misslyckad.

En hade ju kunnat tycka att resultatet av ”goda förebyggande insatser” hade varit minskade narkotikarelaterade dödsfall. Men vad är de goda förebyggande insatserna, och vad är det som är så bra med dom att dom väger upp för en ”rekordhög dödlighet av narkotika”?

För att förhindra en legalisering – som skulle leda till ökad användning och spridning – krävs ett nationellt och internationellt opinionsbildande arbete.

Att en legalisering leder till ökat användande är också något som presenteras som en oemotsäglig sanning av förbudsivrare. Men om man tittar på t.ex. Colorado där man legaliserad cannabis i början av 2014, så verkar användandet bland unga gått ner. Det behövs självklart mer information för att kunna säga något definitivt, men det visar i alla fall att det inte är så självklart att användande skulle öka. Men det stämmer även väl överens med trenden att unga dricker mindre och mindre alkohol, en drog som är laglig och reglerad. När vi tar tillbaka marknaden från de kriminella på gatan (jag tvivlar på att dom kollar ålder på sina kunder) och ger den till en offentlig verksamhet så tar vi tillbaka kontrollen av varan. Kan tyckas självklart, men även om det inte gör det så verkar informationen backa upp det.

Avgörande för en framgångsrik restriktiv narkotikapolitik och goda resultat i arbetet mot droger är tydliga lokala och politiska ställningstaganden och satsningar.

Detta stycket är så talande för förbudsivrare: vi ska inte ha en framgångsrik narkotikapolitik, det måste vara en framgångsrik restriktiv narkotikapolitik. Man har alltså redan bestämd sig för vad för typ av politik man vill föra, sedan ska man bara försöka få världen att hänga efter. Istället för att titta på vad som fungerar, och gå därifrån. Och som dom säger är det viktiga inte, säg, ett informativt debattklimat, eller uppföljningar för att se vad som fungerar bäst: nej, det viktigaste är politiska ställningstaganden. Ja, det kommer lösa allt.

Sedan får vi hälsa på en gammal halmgubbe:

Unga som provar cannabis gör det tillsammans med andra, och när drogen framställs som harmlös kan en spridningseffekt uppstå.

Jag har redan skrivit ett inlägg om att det är ingen som säger att cannabis är harmlöst, men detta argument är så lockande att Mikael måste ha med det två gånger:

Alla som arbetar med missbruk av droger vet att alkohol är ett ännu större gissel, sett både till kostnader och mänskligt lidande. Men det är inget argument för att legalisera ännu en drog – för i motsats till vad legaliseringsförespråkarna påstår är drogen inte harmlös.

Och jag har även skrivit ett inlägg om att alla som vill behålla cannabis förbjudet och själva erkänner att alkohol är värre borde väl vilja förbjuda det med? Men aldrig ett ord om att förbjuda svenskarnas favoritfördärv alkohol. Det finns inte ett parti, inte en enda förening som vill det! Snacka om att det är rädsla för det okända, och inte förnuft, som styr dessa människor.

Vem vill att exempelvis trafiknäringen, industrin och olika nyckeltjänster i samhället ska riskera att bemannas av drogpåverkade personer? Är det någon som vill ha ännu fler kontrollfunktioner för att slå vakt om säkerheten på våra arbetsplatser?

Heads-up: det gör dom redan! Människor som tar droger i Sverige idag är inte totalt separerade från samhället, dom existerar fortfarande i det! Och har jobb! Och vi har redan regler mot alkoholbruk på jobb, varför skulle inte det räcka för andra droger? Annars, vad är det för fel på alkohollagstiftningen?

Där antar cannabis en allt mer förädlad form och blir allt starkare. Den dyker upp i godis, läskedrycker, bakverk och i andra ät- eller drickbara former.

Tycker det är lustigt att man verkar använda ”förädlad” som något negativt. Det är väl bra att man får bort annat än det man vill åt? En reglerad marknad som ser till att produkten inte är farlig är väl en bra sak?

De ökade skatteintäkter som delstaterna tänker sig att legal försäljning ska ge lär inte räcka till att täcka de kostnader som legaliseringen för med sig i form av behandlings- och stödinsatser och ökade sjukvårdskostnader.

”Lär”. Va. Räknar Mikael med alla resurser som inte längre behöver gå till poänglös jagande av narkotikabrukare? har han gjort en kalkyl överhuvudtaget? Eller är det återigen önskedrömmar om hur han tycker världen borde se ut?

Rörigt, felaktigt, falskt och vilseledande. Med motståndare som dessa borde förnuftet segra utan problem. Vi hoppas på en ljus framtid.

Propaganda från polisen

På Polisen Länsnarkotikaroteln Stockholms facebooksida så lades det ut ett inlägg med en länk till en studie, till Svenska Narkotikapolisföreningens analys av studien, och en kommentar från narkotikaroteln. Anders Stolpe, vice ordförande i SNPF, inleder sin analys med följande:

Nu finns det svart på vitt hur skadorna i samhället blir när marijuana legaliseras.

Detta är även vad polisen citerar på sin facebooksida, och det är direkt missvisande. Stolpe går vidare och säger själv att studien sträcker sig över åren 2006 till 2013. Cannabis legaliserades först november 2012, och systemet för försäljning och beskattning är inte fullt implementerat än, så att dra några slutsatser över en så kort tid är vanskligt. Vad han pratar om är att cannabis har blivit legaliserat för medicinsk bruk, och han vill visa nackdelarna med detta. Som han säger:

Utfallet är mycket skrämmande. 2006-2008 var det en utveckling från 1000 till 4800 innehavare av kort för bruk av medicinsk marijuana och ett begränsat antal marijuanaapotek, dispensaries. 2009 fram till november 2012 rusade antalet till 108 000 kortinnehavare som kunde handla på 532 licensierade dispensiaries.

Att kortinnehavare och cannabisapotek ökar efter hand som det har blivit lagligt, och fler och fler doktorer väljer att hjälpa sina patienter med cannabis, är inte så konstigt. Om alvedon hade upptäckts idag så hade vi nog sett en uppgång av försäljningen av det också efter att det blev lagligt. Om Anders Stolpe vill argumentera mot att det är en medicin och därför inte ska skrivas ut överhuvudtaget så kan vi ha den diskussionen, men att förfäras över att en ny medicin på marknaden tas av fler människor känns oproduktivt. Han går vidare med följande stycke:

Sen kom det tillåtna rekreationsmissbruket som skickade utvecklingen i fritt fall. Trafikolyckorna i Colorado med förare under påverkan av marijuana steg 2006-2011 med 114 procent. Dagliga marijuanamissbrukare i åldersgruppen 12-17 år har gått upp till 10,72 procent och i åldersgruppen ungdomar 18-25 år till 27,26 procent, även där utav samtliga i det åldersspannet.

Att minderåriga får tag på mer cannabis är självklart oroväckande, men återigen så hände detta inte under legaliseringen, utan långt innan. Och medan hans statistik om trafikolyckor stämmer, så utelämnar han en viktig punkt. Från studien:

From 2006 to 2011, traffic fatalities decreased in Colorado 16 percent, but fatalities involving drivers testing positive for marijuana increased 114 percent.

Det vill säga, det totala antalet trafikolyckor minskade, men fler var påverkade av marijuana. Flera studier har visat att det är mindre vanskligt att köra hög än full (även om jag självklart inte tycker att man ska köra bil påverkad av någon drog), så detta är en utveckling dom borde vara glada för. Färre olyckor känns som en rätt bra sak.

Sedan kommer Stolpe med samma gamla halmgubbe om att legaliseringsförespråkare tror att organiserad brottslighet kommer försvinna helt om vi legaliserar. Men som Gröna Brevet skriver:

För att minska bidragen till organiserad brottslighet. Om kunderna köper cannabis från affärer istället för kriminella så förlorar de kriminella en inkomstkälla.

För att minska. Vi tror inte att det är någon magisk superlösning som kommer ordna alla problem i världen. Vi tror dock på harm reduction, och att reformer ska göra det bättre för folk. Stolpe borde kika lite på hur det var under förbudstiden i USA då alkohol gjordes olagligt. Det var ingen vacker syn, och den blomstrande organiserade brottsligheten var en av anledningarna till att man till slut tvingades legalisera det igen. Den har inte försvunnit nu heller, men den får inte lika stor inkomst från alkoholförsäljning.

I ytterligare ett inlägg på polisen facebooksida så upprepar även dom den halmgubben:

Många har skrivit att om man legaliserar bruket av narkotiska droger och bl.a. låter staten ta över försäljningen så kommer de kriminella grupperingarna som nu styr marknaden att försvinna.

Men utav vad jag såg så hade, inte bara inte ”många”, utan ingen skrivit det i kommentarerna.

Och för att avsluta detta inlägg så vill jag gå tillbaka till början där jag citerade Stolpe om att det nu var ”svart på vitt” om effekterna av cannabislegaliseringen. Han borde läsa studien lite bättre, där det står:

The purpose of this report and future reports is to document the impact of the legalization of marijuana for medical and recreational use in Colorado. Colorado and Washington serve as experimental labs for the nation to determine the impact of legalizing marijuana. This is an important opportunity to gather and examine data and facts on this issue. Citizens and policymakers may want to delay any decisions on this important issue until there is sufficient and accurate data to make an informed decision.

Så inte ens studiens författare tycker att det finns tillräckligt med information för att dra några ordentliga slutsatser, utan vill endast dokumentera den fakta som har kommit fram än så länge. Det är skrämmande att polisen tillåts tuta ut sådan propaganda som dom gör.

En myt om ”8 myter om cannabis”

Myten: häftet ”8 myter om cannabis” är till för att skingra myter om cannabis.

Svar:
Förbundet Narkotikafri Skola har släppt ett ”faktahäfte” i samband med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle som heter 8 myter om cannabis. Men att det skulle handa om att skingra myter eller presentera fakta är en myt, häftet är istället ännu ett exempel på skrämselpropaganda från förbudsivrarna. Vi kan börja med inledningen, där dom säger att

Cannabis är den mest använda narkotikan.

Detta kan stämma, om man väljer rätt definition. SAOL ger följande:

beroendeskapande medel som påverkar centrala nervsystemet

Alkohol är ett beroendeframkallande medel som påverkar centrala nervsystemet, och det används av 2 miljarder människor, jämfört med cannabis 129 till 190 miljoner (enligt häftet) (man kan även debattera om cannabis faktiskt ska räknas som ”beroendeframkallande”). Så varför är inte alkohol den mest använda narkotikan? Jo, för att RNS väljer att använda den juridiska definitionen av narkotika:

8 § Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som
1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller
2. av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lagen. Lag (1999:43).

Nu är inte alkohol ”föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse”, utan endast en nationell. Att alla andra länder har liknande kontroller spelar inte roll, för att den är inte gemensam. Så dom kommer undan på en teknikalitet. Känner vi oss informerade? Vi börjar med ”myterna”:

Myt 1: Cannabis är en ”lätt drog”
Svar: Cannabis är narkotika precis som till exempel heroin, kokain och amfetamin. Begreppen lätt och tung narkotika är missledande eftersom alla droger har olika skadebild

Till att börja med så verkar det inte vara myten ”cannabis är en lätt drog” dom vill prata om, utan ”det finns lätta och tunga droger”. Att specifikt nämna cannabis här är poänglöst, då dom anser att begreppet i sig är felaktigt. Men att säga att ”begreppen […] är missledande eftersom alla droger har olika skadebild” är underligt. Olika sporter har olika skadebilder, men vi kan väl jämföra dom? Sedan tar dom upp depression, lungskador, självmord och döden, men följt av att säga att man inte har hittat ett samband. Varför ta upp det då? För att skrämmas. Dom tar även upp fosterskador, men vem rekommenderar att ta någon drog när man är gravid?

Myt 2: Alkohol är mer skadligt
Svar: Det går inte att jämföra skadlighet mellan två så olika droger. Alkohol är i vissa avseenden skadligare än cannabis, särskilt när det gäller fysiska skador. I vissa fall är cannabis en värre drog. Alkoholens skadeverkningar är i vilket fall inget argument för att cannabis ska legaliseras.

För något som inte är möjligt så finns det flera vetenskapsmän som har gjort det. Och RNS gör det själva! Och dom avslöjar sig själva med den sista meningen, för dom kan inte stå emot att klämma in argument mot legalisering, fastän häftet ska handla om att skingra myter.

Myt 3: Bruket är alltför utbrett
Svar: Cannabisrökning är inte särskilt utbrett.

Förutom att både myten och svaret är så vagt skrivna att det kan betyda vad som helst (”alltför”, ”inte särskilt” är väldigt subjektivt, och ”alltför utbrett” för vad?), så låt oss se på siffrorna de tillhandahåller: de säger att 2% av den vuxna befolkningen tar cannabis. Enligt SCB hade vi 7 627 772 vuxna invånare 2012. 7 627 772 * 0,02 = 152 555. Etthundrafemtiotusen invånare som de vill fortsätta kriminalisera. ”Inte särskilt utbrett” är subjektivt, men jag tycker inte det låter rimligt med bestraffning för något som en person väljer själv att göra utan att skada andra. Och hur mycket skattepengar läggs det på att jaga dessa brukare, som istället hade kunnat gå till vård av missbrukare?

Myt 4: Staten ska inte lägga sig i vad människor gör med sina egna kroppar
Svar: Självklart ska det finnas största möjliga frihet i ett samhälle. Men olika människors friheter kan krocka med varande. Därför finns det en motsättning mellan demokrati och frihet. Om total frihet råder kommer samhället att falla ihop. Någon form av reglering måste finnas. Demokrati förutsätter att man inte får göra som man vill. Individen måste underkasta sig begränsningar av sin frihet – i form av lagar och regler – för att nå en kollektiv fördel. Tänk till exempel på:

Och här tar dom upp några exempel: hastighetsbegränsningar, alkotest i trafiken, tvångsvård inom psykiatrin, krav på licens för innehav av vapen och förbud att åka nerför Niagarafallen (?). Dessa är väldigt intressanta, så vi tittar närmre.

  • Hastighetsbegränsningar: Dessa innebär inte ett förbud mot att köra bil, endast en reglering av hastigheten när du gör det.
  • Alkotest i trafiken: Detta innebär inte att det är olagligt att dricka alkohol eller att köra bil, men regleringar finns för att skydda människor så att man inte får göra båda samtidigt.
  • Tvångsvård inom psykiatrin: Om man blir tvångsomhändertagen så räknas man inte längre som en myndig människa, och man förlorar samtliga privilegier i samhället.
  • Krav på vapenlicens: Detta innebär inte att det är förbjudet att ha vapen, bara att det finns regleringar för innehav av det.
  • Förbud att åka nerför Niagarafallen: Detta stämmer inte ens, reglerna säger att ”No person shall, within the Parks […] perform or attempt to perform any stunt or feat […] without the written permission of the Commission.” Så det är lagligt, men reglerat.

Kan vi se någon sorts mönster här? Att det finns regleringar för att myndiga personer ska få leva sina liv, under vissa regler. Samma regler som vi har för alkohol, vi förbjuder inte folk att dricka alkohol, men vi reglerar tillförseln. Varför kan vi skademinska vapeninnehav, bilkörning, och alkohol- och tobaksanvändning, samtidigt som det är fullständigt omöjligt för cannabisbruk?

Sedan går dom loss på riktigt; ”man bör inte vara i en relation om man är en regelbunden cannabisrökare”, för att ”ingen kommer vara oberörd av en anhörig som ständigt är påverkad av cannabis”, och ”för att inte göda den organiserade brottsligheten bör man odla sin egen cannabis och inte köpa den av andra. […] Sålunda är det svårt att tänka sig ett liv som cannabisrökare där man inte påverkar sin omgivning på ett negativt sätt”. Fortfarande inga röster om att förbjuda alkohol, fastän samtliga argument hade kunnat användas. Och om vi legaliserade och reglerade så hade vi tagit den inkomsten från organiserad brottslighet. Det är inte drogens fel, det är förbudspolitikens fel.

Myt 5: Cannabis är ett läkemedel
Svar: Cannabis för rökning är inget läkemedel. Även om det vore det är det inget argument att det ska tillåtas för andra syften. Jämför med, till exempel morfin som är en mycket användbar medicin. Som rusmedel är morfin förbjudet.

Återigen visar RNS sitt riktiga ansikte, att det inte handlar om att skingra myter, utan att jobba emot en legalisering. Varför inte döpa häftet till ”8 anledningar att förbjuda cannabis”? För att dom vill att häftet ska framstå som ett faktablad som endast försöker informera människor. Tyvärr blir det galet när informationen är helt uppåt väggarna.

Lägg märke till formuleringen i myten och svaret: ”cannabis är ett läkemedel” jämfört med ”cannabis för rökning är inget läkemedel”. Och medan jag håller med om att rökning är det mest hälsovådligaste sättet att få i sig cannabis, så är det långt ifrån det enda. Men cannabis är ett läkemedel, något som dom själva till och med säger: ”Cannabis har vissa medicinska effekter. Det finns vetenskapliga belägg för att den kan lindra illamående, smärta och kramper (vid MS) samt öka aptiten.” För att bara nämna några effekter. Så jag antar att det inte var en myt ändå?

Myt 6: Det är skillnad på bruk och missbruk
Svar: Narkotikalagstiftningen har uppkommit på grund av de sammantagna problemen av missbruket. Om ingen narkotikakonsument blev skadad eller skadade någon annan behövdes inga narkotikalagar. Jämför resonemanget med trafiken. Fortkörning och rattfylleri  är förbjudet även om man inte krockar. Lagstiftningen har tillkommit därför att det finns ett samband mellan fortkörning och dödsolyckor. Samma förhållande gäller droger: ju fler brukare desto större problem i samhället.

Ok, jag vet inte ens vad svaret har med myten att göra. Och det är fullt av hål i argumentationen. Återigen, hastighet och alkoholdrickande regleras, inte förbjuds, på grund av sin farlighet. Och att låtsas som att förbudspolitiken inte för med sig sina egna problem är skamligt. Och vi skiljer på folk som dricker alkohol och alkoholister, så visst är det skillnad.

Myt 7: Förbudet fungerar inte – och det göder maffian
Svar: Rättsväsendet belastas med stora kostnader på grund av narkotikabrott. Polis, domstolar och fängelser kommer alltid vara en förlustaffär. Men det finns ett skäl till att cannabis och annan narkotika är förbjudet, nämligen att det är skadligt.

Här dansas det runt myten igen, och dom glömmer bort att bara genom att legalisera innehav och bruk så hade 90% av de nuvarande anmälda narkotikabrotten försvunnit. Och om förbudet fungerar, varför ökar antalet drograttfyllerister, missbrukare och dödsfall p.g.a. narkotika? Och skadligt? Bilar är skadliga:

Under de senaste 12 månaderna har 284 personer omkommit och 2 786 skadats svårt i vägtrafikolyckor.

Alkohol är skadligt:

 2010 dog cirka 32 män per 100 000 invånare och cirka åtta kvinnor per 100 000 invånare i alkoholrelaterad dödlighet.

Förbjuder vi dessa? Nej, vi reglerar dom. Vi återkommer gång på gång till detta, men RNS bryr sig inte. Dom har ett moraliskt uppdrag.

Myt 8: FN-konventionen tillkom av ett misstag
Svar: Det var krav från länder med utbrett missbruk av cannabis som gjorde att drogen narkotikaklassades av FN.

Jag visste inte ens att detta var en myt? Men visst, jag går med på denna: jag tror inte att någon FN-konvention kom till av misstag. Felaktiga slutsatser, men inte misstag. Vilken typ av misstag menar dom egentligen? Råkade en majoritet ramla på deras ja-knappar när dom egentligen skulle rösta nej?

RNS talar högt och tydligt om det narkotikafria samhället, men lägger inte ner en mening på att försöka förbjuda alkohol eller tobak som orsakar mängder av dödsfall varje år. Behöver vi mer bevis på att dom inte är ute efter en lösning, utan endast att döma vad dom anser är omoraliskt användande av narkotika, jämfört med socialt accepterat dito?

Politiker utan argument, med ideologi

För en tid sen så läste jag en artikel i Sydsvenskan där ”50 ledande politiker i Skåne befarar att Skånes unga kommer att knarka mer än i dag om Köpenhamn legaliserar cannabis:

Ett försök i Köpenhamn skulle ”…allvarligt underminera det drogförebyggande arbete som görs i Skåne bland barn och ungdomar”, anser politikerna. Och: ”Det är påvisat att hasch ger fysiska och psykiska skador”.

I deras uttalande står inga källor eller resonemang på hur dom tänker. Jag hittade dock en deltagarlista, och gick till verket med att hitta mailadresser till dom, och skickade följande brev:

Hejsan!

Jag kontaktar Er angående följande artikel:
http://www.sydsvenskan.se/sverige/stoppa-cannabisforsoket/

Där stod det att försöket i Köpenhamn att legalisera cannabis skulle ”…allvarligt underminera det drogförebyggande arbete som görs i Skåne bland barn och ungdomar”, enligt ”50 ledande politiker i Skåne”.

Jag blev intresserad av denna åsikten, och hittade deltagarlistan på eventets hemsida:
http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de51b8/Deltagare.pdf

Till min fråga: jag undrar om Ni anser att det skulle bli enklare och mer lättillgängligt för ungdomar att handla cannabis om det blev legaliserat än om det fortsätter vara förbjudet?

Och i så fall, på vilka grunder? I dagens läge kan vem som helst, oavsett ålder, gå och handla av en langare på gatan. Genom att legalisera det så kommer man slå ett slag mot den svarta marknaden som därmed kommer minska, och de butiker som legaliseringen skapar kommer alltid att kolla legitimation på sina kunder.

Vidare så visar avkriminaliseringen i Portugal att ökad tillgänglighet för myndiga inte alls ökar användandet bland unga, tvärtom *minskar* det:
http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1893946,00.html
”…rates of lifetime use of any illegal drug among seventh through ninth graders fell from 14.1% to 10.6%; drug use in older teens also declined.”

Tacksam för svar!

Det var svårare än jag trodde att hitta kontaktadresser till invalda politiker, men dessa var vad jag hittade:

Namn Parti Område Position E-mail
Åke Hammarstedt S Bromölla Ordförande KS bromollaak@telia.com
Carin Hillåker Burlöv Kommunchef carin.hillaker@burlov.se
Katja Larsson S Burlöv Kommunalråd katja.larsson@burlov.se
Maria Ward S Helsingborg Kommunalråd maria.ward@helsingborg.se
Mikael Skoog S Helsingborg Vice ordförande KS mikael.skoog@helsingborg.se
Fredrik Axelsson M Kristianstad 1:e vice ordförande KS fredraxelsson@gmail.com
Heléne Fritzon S Kristianstad Oppositionsråd helene.fritzon@kristianstad.se
Per Almström Perstorp Kommunchef per.almstrom@perstorp.se
Stefan Didrik M Perstorp Kommunsekreterare stefan.didrik@perstorp.se
Karl-Erik Olsson S Perstorp Oppositionsråd karlerikolsson@telia.com
Roger Larsson Sjöbo Kommundirektör roger.larsson@sjobo.se
Helmuth Petersen SD Trelleborg Oppositionsråd helmuth.petersen@sverigedemokraterna.se
BrittMarie Hansson Ängelholm Oppositionsråd hansson.brittmarie@bredband.net

Efter en månad har jag inte fått ett enda svar. Jag kan inte säga att jag vet vilken tid det tar vanligtvis för en representant att svara på mail, men man hade ju i alla fall hoppats på något livstecken. Hoppats, men inte förväntat sig. Jag är inte överraskad att argument saknas.

CUF röstar för att driva legalisering av cannabis

Good news, everyone! Centerpartiets Ungdomsförbund röstade igår om en motion för att ”reglera och beskatta cannabis”, och det röstades igenom! Jag applåderar dom för att våga gå emot moderpartiet och introducera detta förslaget som ska sluta kriminalisera missbrukare, låta vuxna människor ta ett beslut om cannabis själva (som vi idag får göra med alkohol och tobak), samt dra in pengar till att vårda missbrukare.

Omröstningen skapade en del rubriker, och många avståndstaganden från olika delar inom föreningen. Värmlands centerpartister tog avstånd, för att dom ”tror snarare att en legalisering skulle främja användandet av cannabis och det skulle få negativa konsekvenser”. Med vad man tror ska inte spela in i politik när det finns fakta att luta sig tillbaka på.

Kronoberg säger att ”det går helt emot vad centervärderingarna är”. Extremt pinsamt, eftersom dom på sin officiella hemsida säger att de ”strävar efter ett hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva”. Men inte om narkotika (så vida det inte är alkohol eller tobak då).

Moderpartiets talesperson i missbruksfrågor Rickard Nordin sa ”vi driver ju en restriktiv narkotikapolitik i Sverige. Vi ser inget behov av att introducera nya droger på den marknad som finns”. Inte ”vi driver en narkotikapolitik som fungerar redan”, utan bara en referens till vilken typ av politik som förs. Tack, vi vet, och vi vet att det inte fungerar, det är därför vi vill förändra den. Och som jag sa i ett tidigare inlägg så finns redan drogerna, vi kommer inte ”introducera dom på marknaden”, dom finns redan där.

Då har vi ett ungdomsförbund som är för legalisering, ett invalt parti (och ett utanför) som är för avkriminalisering. Det ser sannerligen annorlunda ut än vad det gjorde för fem år sedan på den politiska kartan, så samhället går framåt, även inom drogpolitik! Hur kommer det se ut om fem år till?

Köpenhamn föreslår legalisering av cannabis

I Köpenhamn har det diskuterats en tid om man ska legalisera hasch. Frank Jensen, Köpenhamns överborgmästare, har försökt få igenom det två gånger innan och argumenterar nu en tredje gång. Och det tog så klart inte lång tid för svenska politiker att få skrämselhicka varpå 20 skånska politiker skickade ett brev till Frank för att ge upp hans treåriga testprojekt och vädja för att behålla förbudet, med argument som:

– Det är en uppenbar risk att fler barn och ungdomar kommer över drogen om den säljs i statliga butiker i Köpenhamn. Drogen blir legitimerad, säger Åkesson till tidningen.

För det kommer tydligen, på något sätt, bli enklare för barn att köpa cannabis från statliga butiker som kollar legitimation på sina kunder, än det är idag då man helt enkelt kan vandra bort till Christiania och handlar där ingen undersöker kundernas ålder. Jag förstår inte logiken bakom detta. Inte heller Frank, som svarar:

– Inte för att jag vill att fler ska röka hasch, inte för att det är ofarligt. Men hasch måste betraktas som ett rusmedel som vunnit insteg i vår kultur, som alkohol. Många som började röka hasch som unga är i dag vuxna med ett förnuftigt förhållande till drogen, de röker kanske en – två gånger i veckan, sade Jensen i en tidigare intervju med Sydsvenskan.

Vidare så skrev han ett debattinlägg där han skriver följande:

Flera decennier av en narkotikapolitik som förbjuder cannabis har visat sig inte fungera. Antalet cannabisanvändare i Danmark ökar stadigt, och haschhandeln omsätter årligen miljarder kronor till fördel för den organiserade brottsligheten. Det är två tendenser som vi inte kan bortse ifrån – därför måste vi tänka utanför boxen och titta på alternativa lösningar på problemet.

Med detta som grund har Köpenhamns kommun avsatt 100 000 danska kronor av budgeten 2013 till att hålla en konferens där vi ska lära oss mer om hur vi på försök kan genomföra en legalisering av hasch och marijuana i Köpenhamn.

Detta går emot svenska politiker, som vägrar ens fundera på alternativa lösningar, något jag skäms över. Han skriver vidare:

Det är klart att vi inte vill legalisera hasch för att få fler att röka det, och det kommer också i fortsättningen att vara ett cannabisförbud för personer under 18 år. Och så länge det finns restriktioner finns det också risker för en svart marknad. Det är de grundläggande förutsättningarna.

En av fördelarna jag kan se med en legalisering är att det kommer att bli lättare att komma i kontakt med användarna – innan deras bruk eventuellt övergår i ett rent missbruk.

Kloka ord. Och nu har han till och med fått med legaliseringsförslaget i Köpenhamns socialdemokraters valprogram. Det verkar som att Köpenhamn går en ljusare, friare, och friskare framtid till mötes. Kommer vi följa efter?

Jag vill slutligen ta upp en sak från en debattartikel från två politiker som är mot förslaget:

Idag arrangerar Frank Jensen (S), överborgmästare i Köpenhamn, en konferens som ett led i sina försök att legalisera cannabis. Ett av huvudargumenten är att det ska leda till minskad brottslighet.

Det är ett märkligt resonemang. På vilket annat område legaliserar man det som är olagligt för att minska kriminaliteten? Istället bör insatserna för att bekämpa det som är både olagligt och farligt för ungdomar förstärkas och utvecklas.

För att svara på den fetstilta frågan: homosexualitet och religion (och det tar jag upp även om jag personligen tror att religion gör mer skada än nytta för mänskligheten, för att man kan inte förbjuda bort det, folk kommer följa religioner ändå. Vi kan endast bekämpa det med kunskap. Känns det igen?).

Grupper för legalisering av droger

I mitt förra inlägg så citerade jag Maria Larsson där hon på frågan ”vilka intressen ligger bakom legaliseringstrenden” svarade ”det finns en väldigt aktiv lobbyism. Inte minst från dem som kan tjäna pengar på att ungdomar börjar med droger och fortsätter med det större delen av livet.”

Jag känner själv inte till denna lobbyism. Menar hon företag som vill sälja droger till ungdomar? Vilka företag är detta? Däremot känner jag till ett antal föreningar som stödjer legalisering av helt andra skäl.

Först ut är LEAP, Law Enforcers Against Prohibition. Detta är en grupp för (dock inte exklusivt) poliser som har sett drogkriget i första hand, och sett vad det gör med samhället. Som de skriver på sin hemsida:

We believe that drug prohibition is the true cause of much of the social and personal  damage that has historically been attributed to drug use. It is prohibition that makes these drugs so valuable –  while giving criminals a monopoly over their supply. Driven by the huge profits from this monopoly, criminal gangs bribe and kill each other, law enforcers, and children. Their trade is unregulated and they are, therefore, beyond our control.

Jag rekommenderar att följa länken ovan och läsa resten. De har domare, guvernörer och sheriffer från hela världen bland sina medlemmar.

Nästa är NORML, eller the National Organization for the Reform of Marijuana Laws.  På sin hemsida skriver de:

Criminal marijuana prohibition is a failure. Over 20 million Americans have been arrested for marijuana offenses since 1965. NORML believes that the time has come to amend criminal prohibition and replace it with a system of legalization, taxation, regulation, and education.

Visste ni t.ex. att USA har c:a 5% av världens befolkning, men nästan 25% av världens fångar? Och att av dem så är en fjärdedel inspärrade för icke-våldsamma drogbrott? Och att man på 40 år inte lyckats rubba antalet missbrukare? Straff och fängelser är inget som får missbrukare på andra tankar. För att de är missbrukare.

Näst på tur är en av de nyare organisationerna, the Global Commission on Drug Policy, som har detta att säga:

Encourage experimentation by governments with models of legal regulation of drugs to undermine the power of organized crime and safeguard the health and security of their citizens. This recommendation applies especially to cannabis, but we also encourage other experiments in decriminalization and legal regulation that can accomplish these objectives and provide models for others.

Detta är taget från deras första rapport. I denna grupp så finns det en mängd auktoriteter, bl.a. Kofi Annan (före detta generalsekreterare för FN), César Gaviria (Colombias före detta president), Ernesto Zedillo (Mexikos före detta president) och Fernando Henrique Cardoso (Brasiliens före detta president). Som synes så är det många ”före detta” positioner. Talar man om legalisering i det offentliga rummet blir man beskylld för både det ena och det andra, ett tråkigt klimat när man försöker hjälpa utsatta människor. Därför är det tyvärr väldigt få som vågar uttala sig medan de har offentliga positioner.

Den sista gruppen jag tänkte ta upp är svensk! Gröna Brevet jobbar för en legalisering i Sverige, med fakta och omtanke. Jag rekommenderar er att donera till dom, om ni som jag vill ha en empatisk drogpolitik. De har detta att säga:

I Sverige idag är vi långt ifrån en avkriminalisering/legalisering relaterat till många andra länder i Europa. Därför tror vi att det är viktigt att vi just i Sverige visar våra åsikter för att få igång en seriös debatt kring ämnet. Idag är politikerna överens och visar inget intresse för att ens diskutera alternativen som finns gentemot nolltolleransen som idag härjar i Sverige. Vi menar att det är dags för politikerna att lyssna på forskarna och analysera den statistik och fakta som faktiskt finns tillgänglig och då inse att vår politik inte ger några bra resultat. Att vi ligger dubbelt så högt som EU:s genomsnitt när det kommer till dödsfall som är relaterade till missbruk borde vara bevis nog.

Så där har vi några grupper, nationella och internationella, som är för en legalisering. Är det dessa som vill att ungdomar ska börja med droger? Nej, för att samtliga vill endast legalisera det för vuxna. Är beskyllningarna, som så mycket annat inom drogpolitik, endast fördomar sprungna ur ignorans? Jag låter er bestämma.